fredag 20 februari 2009

En olycka kommer aldrig ensam.


Igår hade jag lovat mina kära föräldrar att kolla till kreaturen innan jag började jobba. Att slänga till kossorna lite ätbart låter ju som en enkel och inte allt för tidskrävande uppgift om man inte har all världens oflyt. Jag hade all världens oflyt. Det började redan när jag anlänt till träsket, i samma stund som jag svängde ner på gårdsplanen hördes en stor olycksbådande smäll från bilen. Jag kände hur passagerarsidan började luta och när jag parkerat och klivit ur bilen nådde ett os av bränt gummi min näsa. Det var den ena fjädern i fram som släppt och bilen mer eller mindre hängde på höger framdäck. Jag tog det med ro och tänkte att jag får väl ta den andra bilen som stod gömd under ett tjockt täcke av snö. När jag hade lyckats skotta fram den och startat den gick jag för att ge dom håriga sin mat. Själva utfodrandet gick bra och än var allt under kontroll, det var när jag satte mig i bilen för att åka det började jävlas igen. När jag kollade ner hade jag en stor bajsfläck på byxorna som hade kletat av sig på jackan- kojävlar jag ska göra köttfärs av er!!! Är det tacken för att jag kommer och ger er mat?!
Nu började tålamodet ta slut och jag sprang in för att byta byxor (jag tror inte det skulle uppskattas av kollegor om jag kom med koskitsbyxor..), när jag var tillbaka i bilen för att köra igen så insåg jag att bromsen frusit fast efter veckor av stillastående i snö. Nu var tålamodet helt slut och dagen nästan förstörd. Jag vet inte vad det är med mig och bilar men dom lyckas alltid paja eller krångla i mitt sällskap och framför allt när jag ska jobba. Med andra ord ska du undvika att låna ut bilen till mig, inte för att jag kör dåligt men vissa dagar avverkar jag bilar på löpande band.
I helgen är jag katt- och kovakt. Man funderar ju på vad som ska krångla härnäst, om varenda ko tänker vara ute och springa när jag kommer dit?..

Inga kommentarer: