Mordgåtan.

I morse vaknade jag av sirener utanför lägenheten. Efter att ha varit på festival halva natten var jag för trött för att ens fundera över vad det berodde på, tänkte att det var väl någon stackars farbror med kärlkramp och somnade snabbt om. Någon timme senare vaknade jag av att min syster sa "Moa, det står polisbilar utanför här och dom går runt med hundar". Yrvaken stapplade jag upp med håret på ända för att kolla mellan persiennerna likt en gammal nyfiken tant bakom sin spetsgardin. Efter ett tag insåg vi att dom hade spärrat av trappuppgången bredvid och området runtom, flertalet poliser gick runt och stirrade ner i vägen som om dom letade efter något. För fega för att fråga vad som hänt åt vi frukost med spektaklet utanför som underhållning. Senare under en promenad såg vi att även delar av tågstationen var avspärrad och nyfikenheten växte sig om möjligt ännu större. Efter ett par timmar fick vi svaret via radion, en man i 51-års åldern hade hittats död i sin lägenhet och man misstänkte mord. Mord? I Mariestad? Så nära min bostad? Skvallermolekylerna i kroppen vaknade till liv, gottade sig och frodades. Samtidigt kändes den mörka trappuppgången plötsligt mycket mera hotfull och ett öppet fönster mindre lockande. Nu råkar jag veta att den mördade var en hederlig gammal parkbänksnötare och eftersom jag inte umgås i dom kretsarna så kan jag antagligen vara lugn, men lite spännande är det trots allt. Inte nog med att sommaren är fullspäckad av mordserier, nu har vi i Mariestad även en egen mordgåta att lösa. Visst är det trevligt när det händer saker men jag hade i ärlighetens namn föredragit någon roligare tillställnig för är man inte mörkrädd så blir man väl. Antalet gånger jag har kollat så att dörren är låst ikväll går inte räkna på en hand...